Äntligen! För första gången sedan 8 augusti fick hemmapubliken nöjda vandra hem efter att Hertzöga BK tagit tre poäng. De tre matcherna däremellan - mötena mot Vretstorp, Adolfsberg och Eskilstuna City - har laget stått för insatser som borde genererat poäng men de har istället fått gå hem tomhänta. Frustrationen har varit stor när spelet klaffat utan att det resulterat i tabellen men moralen i omklädningsrummet har hela tiden varit god och framåtblickande.
Idag kunde ingenting stoppa hemmalaget. Inte ens ett ånyo tidigt baklängesmål. I den femte minuten togs ett inkast snabbt och en klok och hal anfallare lyckades smita undan bevakning vid ett instick till ett fritt läge för matchens första mål.
Målet var en tuff smäll mot HBK som ändå inlett piggt. Gästande Torsby har varit en stark nykomling och med ett namnstarkt och spelskickligt lag. Inte minst anförda av Sebastian Carlsson och andra rutinerade pjäser har laget gjort en fin säsong som nykomling. De har gjort mängder av mål men framför allt har försvarsspelet varit utmärkande. Inför mötet mot Hertzöga hade laget bara släppt in elva mål på nio matcher.
I slutändan kan vi se tillbaka på en komfortabel seger men den kunde utvecklat sig annorlunda. Vi är vid det här laget lite för vana med att ligga under i matchinledningen och ytterligare ett insläppt mål hade verkligen fått oss i brygga.
Hertzöga hade det mesta av bollen men vi får tillstå att gästernas innermittfält tog hand om det mesta som kom deras väg, inte minst andrabollarna. Första halvtimmen såg få målchanser - Hofling stod för en fin räddning på ett nytt instick medan Jacob Carlsson var ytterst nära kvittering innan Riaz Ahmadi prövade målvakten utifrån.
Oavsett tabellraden vill jag säga att vi är ett formstarkt fotbollslag med ett knippe spelare som verkligen växlat upp när matcherna betytt ännu mer. Inte minst dagens anfallstrio som skulle ligga bakom vändningen i slutet av första halvlek. Plus en viss André Niklasson, förstås.
Efter en av femtioelva hörnor i den första slog Sebastian Augustsson in den i boxen - Oscar Staf tog emot den, vände sig emot, och vristade in det viktiga kvitteringsmålet. Målet gav oss luft under vingarna och fem spelminuter senare ryckte Marcus Nilsson loss på vänsterkanten, spelade in bollen till framstormande Niklasson som med en bredsida satte den i målvaktens högra hörn. Innermittfältarens nionde mål på tio matcher!
2-1 och pausminuter där vi tryckte på vårt förhållningssätt och de detaljer i spelet utan boll som behövde bli bättre. Och andra halvlek var ingenting annat än en formidabel rivstart från motiverade hemmaspelare.
I en omställning några minuter in i halvleken serverade Nilsson den centralt i djupet löpande Ahmadi som trippade förbi målvakten och slog in 3-1. Firma Nilsson, Ahmadi och Stafs löpningar och skiften har de senaste matcherna varit vägvinnande och det är extra trevligt att just sådana centrala löpningar från våra yttrar bär frukt. Målet var Ahmadis fjärde för säsongen och Nilssons femte målgivande passning.
Torsby hann emellan med ett avslut som Hofling enkelt tog hand om innan "rätt" målklocka ringde bara någon minut senare. Staf, innermittfältaren som förra året även vikarierade på allsköns platser, har i år tagit klivet upp som anfallare och Åmål-sonen har där varit ett utropstecken. Efter flipper(dribblingar) i straffområdet rev han med sig bollen och slog in den till 4-1 i den 50:e minuten - den hårt arbetande Stafs sjätte mål för säsongen.
4-1 är en bekväm och i alla avseenden trygg ledning - om man tittar på en match från tv-soffan. Vi hade inga illusioner om att matchen var vunnen även om den defensiva arbetsinsatsen klev ner några procent i omställningsspelet efter målet.
Torsby var naturligtvis tvingade till att spela mer desperat men vår försvarslinje som sista utpost i Augustsson - Bröttgårdh - Sandersson - Muradi kändes allt som oftast omutbar. Gästerna hade större lycka i sina försök från frisparkar och just en sådan skulle ge dem en inträdesbiljett till matchen. En frispark som studsade lågt i det snabba gräset räddades men returen slogs in från nära håll. I segeryran efter matchen grämde sig Hofling en aning fortfarande men då rekommenderar jag honom hellre att tänka på de många fina räddningar han gjorde och det viktiga ledarskap han bidrog med istället.
Vi hade gott om lägen att göra ett femte. Marcus Nilsson (strax innan gästernas andra mål) blev avblåst för offside i ett sådant där läge där våra hemmaögon ser något helt annat än domaren medan Staf, Niklasson och inhoppande Huerta två gånger om hade fina lägen att dra ner ridån.
Det lyckades vi inte med och även om Torsby inte etablerade något större tryck eller för den delen de där riktigt heta chanserna så blev det ändå drama i slutfasen. Men Hertzöga har lärt sig sina läxor och spelade av matchen föredömligt.
Tre inkasserade poäng som väger tungt. Glädjen var stor, killarna har förtjänat att jubla innan men nu var det äntligen deras tur igen. Äntligen var det dags för matchvinnar-hatten att få ny ägare och Staf lämnade över den till Oscar Sandersson som idag spelade mittback. Positivt var även att vi slapp gula kort på belastade spelare och kan glädja oss åt att gå hela säsongen utan någon (för antal varningar) avstängd spelare.
Hur mycket de tre poängen vägde är i dagsläget lite oklart men om inte annat har Hertzöga allt i egna händer inför helgens avslutande seriematch. Den spelas i Dalsland och Bengtsfors till lördagen.
